Det bästa med att det här är min blogg är att jag får vara hur bitter jag vill, och klaga hur mycket jag vill på saker och ting. It's lovely.
Jag har spenderat den senaste tiden åt att hosta sönder min röst. Så nu kan jag inte prata längre. Låter som en gamal whiskeykärring när jag pratar. Sitter och harklar mig konstant för att försöka få tillbaka rösten. Jag vill kunna yla med i min musik innan jag åker till praktiken. Men än sålänge händer det inte så mycket. Kul kul. Hursom så måste jag få tillbaka rösten innan jag börjar klockan ett. Min handledare kommer nog inte uppskatta om jag kommer dit och låter såhär.
För övrigt så är inte min handledare en sådan häxa som hon verkade i telefon. Hon är en ganska ödmjuk person som har väldigt bra hand om de boende. Hon förklarar bra och väldigt noga. Jag har lärt mig mycket utav henne. Det märsk att hon tycker om sitt jobb, och jag suger in så mycket jag bara kan. Trots att det är ett jobb som är lätt att lära sig rent krasst. Men det är mycket runt om som man måste tänka på. Hon är bra, en mjuk person med bestämda åsikter. Det verkar som jag gjort ett bra intryck de här dagarna också, känns bra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar